Jobb igen imorgon. Känns inte så jättebra, men samtidigt är det snart slut, bara 4 pass kvar. Det sista på fredag. Och det är nog allt skönare att jobba och kunna tänka på annat än allt det som snurrat i mitt huvud denna helg.
Saker som får mig att tvivla på mig själv, men till slut har jag kommit fram till att det nog är världen som är galen och inte jag. (Funderar på att boka in en liten paus med en vän med samma behov av något annat.)
So many insecurities of different kinds. They tear on me.
Samtidigt ett litet litet hopp. Strimmor som lyser upp dagen ett tag. I will be alright. I will be.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar