-Vad kommer du minnas från 2010? frågar han.
-Att jag träffade dig, svarar jag.
För det är ju så. Visst vet jag att det var ett ganska förjävligt år, kampen att hålla ihop mig och V, trätandet med att se till att han fick hjälp, allt drama, uppbrottet, ensamheten, allt som kändes som misslyckanden. Men det vände ju. Jag fick min utbildning och lägenhet. Jag började känna mig som mig själv igen. Och då kom han. Och allt det andra blev svartvitt, gamla bilder, sånt som hände för längesedan.
Håller med om fotografiera! Känns som att det var någon annan som upplevde allt det där gamla!
SvaraRadera