onsdag 8 december 2010

Mina ambitioner

Mina ambitioner. Äh. Sånt lyx får man avstå ifrån rätt snabbt när man lever i kaos-mode hela tiden. Fast å andra sidan har jag aldrig varit sådär blondinbellaöverklassbortskämd och dryg och tänkt att jag ska bli advokat eller miljöhjälte eller egen företagare. Aldrig. Om jag drömt så har det varit om att jobba på bibliotek eller skriva böcker, förlagsbranschen har jag också varit lite inne på. Eller att bli skrivarkursledare. Jag är inte ute efter att slava ihop mina miljoner, helt enkelt.

Å andra sidan är jag rätt ambitiös när det kommer till bakning. Jag provar gärna att göra makroner och annat krångligt, och blir jättejättearg om jag misslyckas. Plus att jag inte håller med så ofta när jag får lovord. Jag ba: hmm men glasyren kunde varit snyggare, eller de kunde varit lite kortare i ugnen, eller äsch det här är det enklaste som finns, det kan alla!

Gjorde cheesecakemuffins igår med V, men glömde dem inne lite för länge så att fyllningen typ blev bränd, men V åt tre. Mycket sorgligt tycker dock jag. Måste baka nya.  Vi ska ha knytkalasjulbord hos V i helgen, så jag måste ligga i lite.

Här kommer en gammal favorit; världens konstigaste jultårta. Tomten är en larv som kryper på en...jul...sten?

2 kommentarer:

  1. haha! älskar tårtan!

    Jag förstår inte vad du menar med att vara dryg om man tänker att man ska bli advokat eller egen företagare?

    SvaraRadera
  2. Jag känner att jag aldrig skulle ha klarat av att bli egen företagare utan stödet från min pappa brukspatronen och mamma storföretagaren. Eller vänta nu... Var det lastbilschaufför och städerska-cum-undersköterska?

    Nä, jag tror inte det i huvudsak är de ekonomiska förutsättningarna med en över- eller medelklassuppväxt som ger de största försprången, det är nog snarare att man blir upplärd att ha just ambitioner och får en tro på att man kan åstadkomma något.

    SvaraRadera

Bloggintresserade