Ett ögonblick (del 2)

Bandet tog paus.

Han tog av sig sin kavaj. Nej det gjorde han inte. 

Han kom som ett yrväder. Nej inte det heller. 

Han satt på en stol. Jag pratade med hans bandmedlem först, men sedan gled jag över till honom. Det är lite oklart här hur allt gick till, men jag minns en sak. Hur han tittade på mig. En blick, som på ett ögonblick sa mig att här, här har vi något. Någon. Jag vill att de här ögonen ska titta på mig sådär hela tiden.

Så efter lite tid frågade jag om han ville följa med ut, vilket han ville. Sedan kommer en episod som jag faktiskt inte minns, men som han tycker är väldigt rolig. Jag sa:

-Jag brukar inte göra såhär, men...

Ja tjena, tänkte han. Sedan bestämdes det att jag skulle följa med honom hem. Bandet skulle bara spela en gång till först, så då stod jag som en groupie och väntade. Sedan gick vi.

Vi pratade jättemycket hela natten. Om att vi röstade på samma parti, till exempel. Om privata grejer. Om musik. Allt möjligt.

När jag vaknade på morgonen låg jag blickstilla jättelänge och var superkissnödig, men jag vågade inte röra på mig. Till slut gjorde jag det ändå, helt nervös. Då vände han på sig och drog mig intill sig. Mitt hjärta stannade lite. Han bad om mitt nummer innan vi skildes åt. La till mig på facebook när jag hade gått. Det kändes som början på något bra.

Men då! Jag skrev ett litet mail till honom om att det vore kul att ses igen. På kvällen svarade han att han hade tänkt och att han "inte ville dra igång något just nu." Han hoppades att jag förstod. WTF!?

En vecka och lite mer gick. Jag motionerade förbi hans hus väldigt ofta, gick till affärn och sådär. På måndagen bestämde jag mig för att ge upp. Ville han inte så var det väl hans jävla förlust liksom. Så skulle jag och V gå och hämta ett paket. Då kommer han cyklande förstås. Luften blev elektrisk. Jag hade aldrig blivit gladare vid åsynen av något i mitt liv. Han såg typ likadan ut. Vi bytte några hej och ja det är helt underbart med mig, själv då.

På kvällen rådfrågade jag Carro och V om huruvuda jag skulle våga skriva ett mail till honom igen. Till slut gjorde jag det.

Ok. Du får ignorera det här om det skulle vara så.
Inte för att dra igång något, men om du skulle ha lust att göra något någon gång, typ kolla på film, så hör av dig. Ok?
Ha det bra. 

Han svarade och ville. Dagen efter. Så jag gick dit. Vi tittade på Svart katt, vit katt, O brother where art thou och ett avsnitt av Riket. Sen så. Sen pratade vi. Han förklarade sig och jag godtog förklaringen. Slutade med att jag sov där. Och nu är vi lyckliga.